O-Ringen E4 (29.07.2010)

Efter att ha varit sjuk i ett antal veckor var jag trött på att vänta, så jag sprang det som på förhand sagts vara den finaste etappen. Vilket antagligen stämde rätt bra. Trots regnet var det rätt kul. Dock en hel del spår eftersom jag startade sent. Hur som helst joggade jag runt, men kände mig ändå rätt seg.
Det gick halvbra, jag var egentligen inte särskilt nöjd, men låg tydligen 33:a vid 9:an - vilket är ett godkänt resultat under omständigheterna. Men sen vet jag inte riktigt vad som hände. Som synes höll jag bra riktning, och jag visste att jag gjorde det. Problemet var bara att jag inte var tillräckligt säker på mig själv. Därför antog jag att när jag plötsligt inte fick ihop det måste jag vara helt fel. På höjden före 10:an fick jag för mig att jag var vid 11:an och drog iväg för att kompensera. Missade fullständigt att jag passerade stigen och hann ganska långt innan jag började bli förvirrad. Var fortfarande säker på att jag var nära min kontroll och började springa fram och tillbaka för att läsa in mig. Tillslut fick jag syn på stigen och kolbottnarna. Då var jag inte så taggad längre om man säger så. Hann bli stucken av en geting innan jag kom till sista kontrollen. Sedan tog jag i utan bara helvette i den tuffa uppförs spurten och vann spurten - ensam :)