Silva League, final (27.05.2012)

Jag och Rune gick ut exakt samtidigt, med ett ganska betryggande avstånd ner till 3:an Jerker. Min taktik var att avvakta lite i början, och mest ligga bakom för att ha tid att läsa in slutet och den rejäla långsträckan vi hade blivit utlovade av Per Forsberg innan start. Jag kände mig ganska säker på att ta hem det om det skulle bli spurtstrid om segern, så jag hade ingen anledning till att ta initiativet.

Jag hade en ganska behaglig resa i ryggen på Rune, lagom tempo och stabil orientering från loket. Vi särade på oss några gånger för lite olika stråk, men var nästan hela tiden inom syn och hörhåll från varandra. Jag kände mig ändå hyfsat stark, så jag bestämde mig för att gå upp och grilla lite på långsträckan (4 km!) till 10:an, som kom efter drygt halva loppet.

Jag hade bestämt mig för högervägvalet, och tänkte att jag skulle avvakta lite in mot 9:an för att se vad Rune tänkte göra. Men när han tog kontrollen väntade han på att jag skulle välja, så då tog jag kommandot. Jag blev lite förvånad över att jag fick en 15-20 meters lucka direkt (han stannade och drack längre än mig), men det var bara att ta chansen, och så tryckte jag på.

Luckan växte sedan till ca 1½ efter 20-minutersträckan (härlig långsträcka!), och då var det väl mer eller mindre avgjort, trots att jag missade nästan en minut på kontrollen efter (lite otacksamt, eftersom jag verkligen var noggrann in i ringen – men så går det när man är rejält trött). Tog det väldigt lugnt och försiktigt på slutet så att jag inte skulle göra något misstag och kunde löpa in som totalsegrare i Silva League 2012. Härligt!