EM: Stafett och sammanfattning
Jaha. Då var det slut på EM. Jag kommer hem med lite blandade känslor. Självklart är jag jättenöjd med min femteplats från medeldistansen i torsdags. Däremot är jag missnöjd med långdistansen, då jag fysiskt inte alls var där jag ville. Och sedan har vi stafetten… Vad ska jag säga? Jag kan ju skriva lite om loppet i alla fall:
Jag gick ut 30 sek efter täten, men gick stenhårt i början för att komma ikapp, och gjorde det också vid kontroll 2-3. Stabilt! Men jag fick inte njuta länge av att ligga med i täten, för redan till kontroll 4 gjorde jag bort mig.
Jag gick i eget stråk, eftersom jag såg att de andra gick för långt ner (annan gaffel), jag fick dubbelstenarna i ringkanten och skulle bara in och ta kontrollen. Men vafan!? Ingen skärm! Sedan runt ett tag där, och först tredje gången jag stod i sänkan såg jag skärmen. Kul… En dryg minuts bom, och chansen till en topplacering förstörd. Tråkigt, eftersom jag kände mig pigg. Jag hade också velat vara med och leka!
Resten löpte jag på rätt bra, Omdal i Norge 2 hade svårt att följa. Försökte trycka för att se ryggarna på klungan, men sedan hade jag dessutom lång gaffel, så det var kört. Jag kom ikapp Lettland vid varvningen och spurtade ner Kalvis om sjätteplatsen. Ett bra avslut i alla fall…
Så där har ni det. Jag är såklart väldigt besviken över hur stafetten blev, inte alls som jag hade tänkt mig. Men jag gläds ändå åt silvret som andralaget sprang till sig. Alltid kul med svenska framgångar!
Nog om stafetten nu. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag är nöjd medeldistansen, och att resten av veckan blev lite stolpe ut. Men det viktigaste av allt är att det var fantastiskt kul att vara uppe i Dalarna. Vilket gäng vi är! Vi trivs så bra ihop, och stämningen är alltid på topp. Världens bästa landslag, utan konkurrens. I alla fall när det gäller att få löparna att må bra.
Vad gäller framtiden är jag riktigt laddad inför helgens Silva League-final, och efter det blir det hårdträning inför VM. Jag kan knappt vänta…