244 km

Det blev facit efter 6 dagar i Lövåsen med familjen. Skönt att äntligen komma till snön! Den fina orienteringsvinter som är i Stockholm tillfredsställer inte  alla mina behov, utan det har kliat i fingrarna. Nästan så att jag plockat fram skidorna och vallat, bara för att känna känslan.

Känslan av att snöra på sig pjäxorna. Snön som knarrar i stavisättningen. Och kanske till och med under skidorna. Att hoppstaka på myrarna. Hålla ut diagonalen i de värsta uppförsbackarna trots att alla andra måste saxa.

Det bjuder inte Stockholmsvintern på i år… Så därför var jag extra sugen på att jaga kilometrar uppe i fjällen. Jag åkte upp med familjen i söndags, och har sedan dess inte gjort annat än att skida, äta och sova. Och så har jag läst lite. Veckan har mest bjudit på distansträning ner mot Gröveldalen och bland fjällbjörkarna mot norska gränsen. Jag har också passerat gränsen 4 gånger under de här dagarna, men jag penetrerade inte det norska landskapet med mer än några meter varje gång.

Eftersom dagarna är så korta nu, och eftersom jag inte är så snabb på att gå upp  på morgonen, så har pannlampan använts flitigt. Det är en speciell känsla att åka i sin lilla bubbla när det är kolmörkt runtomkring. Några kvällar var det dessutom månsken, vilket inte försämrade upplevelsen.

244 km som sagt. Nöjd med det resultatet. Avsutar med två fina bilder:


Nedför backen:

image-721

Glad och nöjd efter sista passet med frost i skägget!

image-722

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

knee compression sleeve